Läsvärt 

OM KONSTEN ATT UPPRÄTTHÅLLA GODA VANOR

Flertalet misslyckande med att uppräthålla goda vanor beror på bristfällig planering snarare än på bristande karaktär. Man har helt enkelt inte anpassat sitt val av upplägg till de fysiska, psykiska och inte minst sociala förutsättningar som man har. Så innan du slänger dig in i en ny trendig verksamhet med något nytt exotiskt namn ta en funderare över vad ditt mål är, hur mycket tid du har till förfogande och inte minst vilken aktivitet du tror skulle passa för att nå ditt mål. Du hittar säkert en del ledtrådar i ditt förflutna. Är du en stads- eller landsbygdsperson? Är du en individuelist eller gruppmänniska? Vad har du råd med? Tycker du om att träna till musik? Vilken typ av musik? Vilken mat tycker du om? Det här kan ge dig en vägledning när du ska välja grupp eller PT, inomhus eller utomhus liksom hård eller lugn träning. I tillägg till det bör du fundera över vad som fick dig att ge upp tidigare gånger. Se till att inte göra om samma misstag igen för:

Ett misstag är bara ett misstag och inte ett misslyckande så länge man inte envisas med att upprepa samma sak om och om igen.

Om du vill ha expervägledning varför inte gå med i Wellcare on Line? Där kan du få egna dietister, tränare och terapeuter som hjälper dig designa och upprätthålla ett program. www.wellcareonline.se är adressen dit.

ÖVERVIKT ELLER ÄTSTÖRNING

Att äta trots att man inte är hungrig är något som vi alla varit med om. Kanske var det så gott eller kanske var det för att vi satt och pratade i goda vänners lag och smååt under tiden. Det är mänskligt och inte alls skadligt på något sätt att överäta då och då.
Hetsätning däremot  innebär att man äter kopiöst stora mängder mat för att döva sin ångest. Man äter ensam och har som regel redan samma morgon medvetet eller undermedvetet börjat att planera för sin hetsätning genom att planera inköp viss typ av mat. Ett hetsätningsmål kan exempelvis bestå av ett tiotal smörgåsar föjt av ett par liter glass och en rensning av det mesta som finns i kylskået. En kvinna jag hjälpte en gång brukade hetsäta på tio pizzor åt gången. Det är inte svårt att förstå att hetsätning inte handlar om förståelse av vad som är bra respektive mindre bra matvanor utan ett ångestdrivet ätande.  

Från jojobantning till bulimi

Den som jojobantar kan ledas in i ett hetsätningsliknande beteende med risk för framtida ätstörning såsom hetsätning eller bulimi. En bulimisk cykel inleds med att man ”svälter” vilket innebär att energiintaget är lägre än vad en diet bör medge. Dietister har en hållfast regel att man inte bör understiga ett intag på 1200 kilokalorier per dag med viss justering för kroppsstorlek. Det finns idag ett flertal metoder som rekommenderar långt mindre och dessutom utan att läkare finns med i bilden.  Det låga energiintaget leder till att kroppen frisätter olika hormoner såsom noradrenalin och kortisol. Det första ger oss kraft och ork som i ett biologiskt perspektiv en gång var avsett för att vi skulle orka gå ut och skaffa föda för vår överlevnad. Man kan känna sig lite hög vilket du som fastat säkerligen känner igen. Det brukar inträda på den tredje till fjärde dagen för de flesta. Kortisolet är ett vakenhetshormon som i stort sätt tjänar samma syfte. Problemet är att det påverkar vår sömn så att vi sover ytligare och vaknar oftare. På så sätt kan vi inte återhämta oss från exempelvis träning och än mindre memorera det vi upplevt under dagen. Resultatet blir att vi känner oss lite avtrubbade och har svårt att minnas saker och ting.  Det låga blodsockret i kombination med det höga kortisolet leder till att kroppen skriker efter energi och då främst den form av bränsle som snabbt kan omvandlas till energi – kolhydrater. Den som nu fått lära sig att kolhydrater är ett otyg känner sig misslyckad när man inte längre kan stå emot utan börjar att äta allt det som man tror är ”onyttigt”. Skuldkänslan leder i sin tur till att man löser problemet med att kräkas upp kalorierna igen. Så kommer skammen – den som gör att man känner sig misslyckad och värdelös så att man lovar sig själv att bättra sig. Dagen efter påbörjas en ny restriktiv diet med alltför lågt energiintag och så fortsätter cykeln ytterligare ett varv.
Tio tecken på en ätstörning
Liksom med alla sjukdomar och tillstånd kan graden av problem variera. Ett starkt varningstecken är när man börjar att isolera sig från sin omgivning vilket ofta sker steg för steg. Kanske börjar det med att man inte kan luncha med arbetskamraterna utan måste ha med sig en egen lunchlåda. Självfallet säger man sig göra det för att man vill äta nyttigare eller liknande. Utvecklingen kan leda till att man inte kan gå på restaturang med vänner och definitivt inte följa med på en konferens eller liknande. Man avstår från sociala tillfällen och upplever sig må bättre eftersom man inte längre utsätter sig för det som känns påfrestande.
Man säger att man vill
• Du mår dåligt om du äter vissa livsmedel
• Du tappar kontrollen och äter för mycket om du äter fel saker
• Du straffar dig själv om du ätit fel – exempelvis får du hoppa över nästa måltid eller träna mer
• Du blir orolig om du inte får träna en dag
• Du ser dig i spegeln flera gånger om dagen och resultatet påverkar ditt humör
• Du väger dig flera gånger om dagen och resultatet påverkar ditt humör
• Du undviker tillställningar där du inte har kontroll på mat och/eller träningsmöjligheter
• Du pendlar mellan över- och underätning
• Du måste hålla en rigid tidsplan över dina måltider
• Du kan inte känna aptit eller mättnad
 

Stresshantering - egenvård vid stress kan indelas i kropp, själ, livsstil och miljö.

Stresshantering med inriktning på kroppen handlar om att ersätta den så kallade stressresponsen med en avspänningsrespons. Det finns en mängd olika tekniker som aktiverar avspänningsresponsen i kroppen. Österländska behandlingsformer såsom yoga, qi gong, taiji och meditation, liksom avslappningsövningar, träning i kroppskännedom och massage är effektiva för detta ändamål. Även vanlig motion, i synnerhet konditionsträning, t ex löpning, cykling, simning är avstressande. Det är emellertid viktigt att tänka på att man tränar på ett lustfyllt sätt och inte tar ut sig för mycket. En viktig del av att förebygga stress är att bli medveten om när kroppen signalerar att man börjar bli överansträngd och att ge sig tid att vila. Fysisk träning kan men behöver inte alltid vara bra med andra ord. När man tömt sig själv på energi och lust blir energikrävande träning nedbrytande. För att återfå energi behövs det som är grunden för all prestationsförbättring nämligen kvalitativ vila. Bra mat och sömn är stommen. Man bör även klä sig efter klimatet och inte bli nedkyld eller överhettad heller för den delen. Vila såväl fysiskt som psykiskt är grunden för återhämtning och det kan många gånger handla om att få lite egen tid att ta hand om sig själv varje dag. Mer om själslig vila i nästa avsnitt nästa vecka.
 

Stressrelaterad ohälsa

Skadliga konsekvenser av långvarig stress. Stress uppkommer när vi ställs inför en utmaning eller ett hot. I en sådan situation sker en rad olika fysiologiska reaktioner som gör att vi kan hantera den uppkomna situationen på ett bra sätt. Stress är således en adaptiv respons som gör oss mer lämpade att klara av kritiska situationer. Men om en stressreaktion pågår under lång tid - och individen inte får möjlighet att återhämta sig - är risken för stressrelaterad ohälsa stor. Vid långvarig konstant överbelastning uppstår till slut en stresskollaps, som leder till förändringar i det centrala nervsystemet och störningar i kroppens regleringssystem, vilket kan resultera i långvarig fysisk och psykisk ohälsa.

Uppkomstmekanismer. Stressrelaterad ohälsa uppstår i samspelet mellan individ och omgivning och är resultatet av en utdragen period av obalans mellan krav och resurser. Denna obalans kan både vara ett uttryck för sårbarhet hos individen och svåra livsomständigheter. Att tillhöra en utsatt grupp i samhället, ha problem i familjen och bristande socialt stöd utgör riskfaktorer för stressjukdom. Likaså har problem i arbetslivet, såsom för höga krav och litet inflytande visat sig hänga ihop med stressrelaterad ohälsa. Till de individuella riskfaktorerna för uppkomsten av skadlig stress hör en hög grad av perfektionism och föreställningen att man alltid måste vara andra till lags. Ett stort engagemang i arbetet är en annan riskfaktor – man måste brinna för att bli utbränd. Individens copingförmåga ¬- det vill säga dennes förmåga att i tanke och handling bemästra, minska eller lära sig leva med effekterna av stressande situationer – avgör stresskänsligheten i olika situationer.

Stressrelaterade sjukdomar. Bland de sjukdomar som sätts i samband med mycket stark och / eller långvarig stress återfinns fibromyalgi, hjärt-kärlsjukdom, posttraumatiskt stressyndrom, kroniskt trötthetssyndrom och utmattningssyndrom. Begreppet utbrändhet nämns också i detta sammanhang. Termen har blivit kritiserad eftersom den leder tankarna till en slutpunkt varifrån man inte kan återhämta sig, vilket i de flesta fall inte stämmer.

Symptom. De symptom som uppträder efter ett stressammanbrott kan delas in i somatiska (kroppsliga), kognitiva (tankemässiga) och affektiva (känslomässiga) symptom. Ett av de mest framträdande kroppsliga symptomen är trötthet. Denna trötthet upplevs som mycket djup och den försvinner inte med vila. Sömnbehovet blir större än normalt men individen kan samtidigt få en störd sömn med insomningsproblem och tidiga uppvaknanden. Till de kroppsliga symptomen hör även ökad smärtkänslighet och problem med infektioner, mag-tarmfunktionen och muskelspänningar. De kognitiva svårigheterna handlar om minnes-, koncentrations-, och uppmärksamhetsstörningar, samt förvrängningar i perceptionen med tunnelseende och överkänslighet för ljud och ljus. Även högre intellektuella funktioner kan försämras, vilket påverkar det logiska tänkandet. Till de affektiva symptomen hör en hög stresskänslighet med åtföljande ångest och irritabilitet. Känslolivet tenderar att bli mer labilt. Upplevelser av nedstämdhet är också vanliga.

Tai chi chuan

Tai chi chuan (tai ji quan) eller skuggboxning är en kinesisk kampkonst som, genom sina långsamma och avspända rörelser, har kommit att användas av långt fler människor än de som är intresserade av självförsvar. Idag tränas tai chi främst för dess hälsofrämjande effekter. Träningen ger bättre balans, benstyrka, kroppshållning och koordinationsförmåga. Tai chi har ibland beskrivits som meditation i rörelse. Dess betoning på kroppskännedom, mental och kroppslig avspänning, djupandning och medveten närvaro gör denna rörelsekonst till en effektiv stressbehandling.Den vanligaste träningen i tai chi chuan är att göra s.k. former, vilka är serier av förutbestämda rörelser som sätts samman i koreografier, som utövaren går igenom från början till slut. De olika rörelserna har ofta poetiskt klingande namn som ofta hämtar inspiration från naturen, t.ex. ”Den vita tranan brer ut sina vingar”, ”Molnhänder” eller ”Vildhästen ruskar manen”. 

De olika tai chi-stilarna (eller skolorna) har var och en sina egna former av varierande längd och svårighetsgrad. Vanligast är former utan redskap. Men det finns även tai chi-former som görs med vapen, såsom svärd, sabel och stav. Vid sidan av formträningen ägnar sig tai chi-utövaren också åt qi gong, oftast bestående av koordinationsmässigt enklare övningar, som är framtagna för att utövaren, genom att integrera djupandning, koncentration och rörelse, ska kunna alstra och använda sin qi-kraft eller livskraft. Därtill finns även parövningar eller ”push-hands”, där utövaren genom olika metoder lär sig att använda tai chi som självförsvar.
Tai chins historia går tillbaka till 1500-talet, men dess rötter i kinesisk kampkonst, filosofi och läkekonst sträcker sig flera tusen år tillbaka. Som kinesisk kampkonst räknas tai chi till de s.k. inre stilarna, som betonar den inre kraften eller qi kraften, i motsats till de yttre stilarna, som betonar muskelstyrka och snabbhet. Den filosofiska principen bakom tai chi bygger på yin/yang-filosofin, där allting i världen (inklusive människans medvetande, kropp och rörelser) anses vara i ständig växling mellan passivt och aktivt, varmt och kallt, tillbakadragande och utvidgande, osv. Harmoni uppstår när dessa krafter kompletterar varandra och gradvis övergår i varandra, istället för att de står i motsats till varandra och plötsligt skiftar från den ena till den andra. Utifrån taoistiskt tänkande betonas i tai chi vikten av att ”känna det manliga (yang) men hålla sig till det kvinnliga (yin)”, vilket innebär att betoningen ligger på det mjuka, framför det hårda, det inre framför det yttre och det tomma, framför det fyllda. Inflytande från buddistisk filosofi på tai chi märks särskilt i den mentala träningen, som handlar om att vänja sinnet av med automatiska reaktioner, såsom att reagera med att bli rädd, arg eller spänd vid konfrontationer, för att istället bibehålla ett lugnt sinnestillstånd, präglat av djup koncentration och medvetenhet.
Man räknar idag med fem olika ”klassiska” tai chi-stilar som, trots att de skiljer sig åt, var och en på sitt sätt följer de grundläggande principerna för tai chi-träning. Chen-stilen är den ursprungliga varianten. Yang-stilen kom därefter och är den stil som har de flesta utövarna idag.  Därtill finns Wu-, Ou- och Sun-stilen. Dessutom har man i Folkrepubliken Kina under senare hälften av 1900-talet utvecklat en officiell stil som blandar rörelser från de olika klassiska stilarna.
 

Jian, kinesiskt rakt svärd

I Kina benämns det dubbeleggade raka svärdet jian och det har funnits med i den kinesiska historien sedan 2500 år tillbaka. Denna typ av svärd räknas som ett av de fyra huvudvapnen i kinesisk kampkonst, vid sidan av käppen (gun), spjutet (qiang) och sabeln (dao). I kinesisk folklore har jian betraktats som ”vapnens gentleman” pga att dess tekniker utförs med finess (vilket även inneburit att många kvinnor använt detta vapen) och för att det tar lång övning att behärska detta vapen fullt ut.
Jian tränas inom de flesta kinesiska kamkonsterna.  Utövaren kan lägga ner mycket tid på att behärska svärdstekniken genom öva olika s.k. former eller koreografier. Dessa utförs oftast ensam med det finns även parformer. Det stora flertalet utövare ser inte längre svärdsträningen som förberedelse för kamp eller strid. Istället är det de estetiska och de hälsofrämjande aspekterna som betonas. I dagens Kina är det fler kvinnor än män som ägnar sig åt denna träningsform. I tävlingssammanhang bedöms med vilken teknisk skicklighet och korrekthet utövaren gör  sin svärdsform. Det finns också en tävlingsform som bygger på kamp. Kombattanterna bär hjälm och kroppsskydd och försöker samla poäng genom att träffa varandra med träsvärd, som omges av ett gummihölje.
Historisk användning: De första jian som brukades i Kina är närmast att betrakta som dubbeleggade dolkar, som primärt användes i närstrid och i trånga utrymmen, där spjut och hillebarder var opraktiska. Trots dess variation i längd, bredd och balans har jian alltid använts som ett flerfunktionellt skär- och stickvapen, till skillnad från sabeln som brukats mer ensidigt (med hugg och skärande tekniker med en egg).
Delarna av jian. Svärdsklingan är slipad på bägge sidor och är oftast gradvis avsmalnande, med minskad tjocklek och bredd i riktning mot spetsen. Den kan också slipas så att den gradvis blir vassare mot spetsen. Klingan är vanligen uppdelad i tre sektioner som används på olika sätt i defensiva och offensiva tekniker. Spetsen (jiànfeng) används för stick, skär och välriktade hugg mot liten yta. Mellansektionen (zhongren) eller mellaneggen brukas till klyvande hugg, långa skär och pareringar. Delen närmast svärdsfästet, roten (jiàngen) används huvudsakligen i försvar. Denna del är ofta oslipad och bara någon decimeter lång. Klingan sitter fast i ett svärdsfäste som också skyddar handen från motståndarens klinga. Formen på detta fäste kan beskrivas som korta vingar som sticker ut åt vartdera hållet. Ett mindre antal raka svärd har ett runt svärdsfäste, vilket annars endast brukar återfinnas på sablar (d.v.s. svärd med böjd klinga och en egg). Handtaget under fästet består vanligen av svarvat trä och är anpassat för en eller två händer. Under handtaget finns en utbuktning, kallad pommel. Den tjänar som motvikt mot klingans tyngd och ger svärdet en bra balans. Därtill förhindrar pommeln att svärdet glider ur handen och den kan även användas till att attackera med. Ibland finns en tofs på svärdets bakre ände. Från början användes den om en säkerhetslina för att återfå svärdet om det tappades under strid. En del av de kinesiska kampkonsterna använder tofsen som en integrerad del av svärdsfäktningen, även offensivt, medan andra har tagits bort den. Tofsens rörelser kan användas till att distrahera motståndaren och det har förekommit att metalltrådar har arbetats in i den för att attackera motståndarens ansikte med. Numera har tofsen företrädesvis en dekorativ funktion. I tävlingssammanhang bedöms hur tofsen hanteras i poängsättningen. Det gäller att se till så att tofsen inte trasslar ihop sig eller lindas kring handleden eller runt svärdet.
Material: De raka svärden i Kina tillverkades från början av brons, därefter stål, när metallteknologin utvecklades. Det finns också exempel på ceremoniella jian, som formats av solida stycken av jade. I den traditionella tillverkningen gjordes klingan av tre plattor, i en ”sandwichkonstruktion”, med en kärna av hårt stål mellan två plattor av mjukare stål. Den centrala plattan stack ut på sidorna för att skapa en vass och tålig egg, medan de mjukare plattorna skyddade den mer lättknäckta kärnan.  Moderna jian har en stor variation med avseende på kvalitet och historisk korrekthet. Det förekommer förfalskningar, där svärdet avsiktligts framställts för att se ut som en antikvitet. I träningen används ofta träsvärd, vilket innebär att de flesta utövare av kinesiska kampkonster i modern tid får sin första kontakt med ett jian, just i form av ett träsvärd. De vanligaste metallsvärden idag är mycket lätta och böjliga och har inte längre någon stridsfunktion.
 

Om vikten av att kunna mäta sina resultat 

Att kunna mäta sina resultat är en förutsättning för många för att kunna hålla motivationen uppe. Naturligtvis är det förbättrade resultat som sporrar men även stagnation och nedgång har sin fördel i att kunna mätas. Ylab var först ut med helhetshälsoprogram med mätbara resultat. Det tog inte mindre än tio år att ta fram ett vetenskapligt hållbart testbatteri kopplat till riktade åtgärdsprogram. Nu när mätande börjar bli på modet är det viktigt för dig som konsument att du försäkrar dig om att testledaren verkligen vet vad han eller hon mäter, hur man tolkar resultaten och inte minst vad man bör åtgärda, varför och hur. Det låter enkelt men icke sa Nicke. Det kräver många års kunskap och erfarenhet.

Låt oss fördjupa oss lite i vikten av att kunna mäta vikten för att ta ett exempel från dagens populära mätningar. Det enklaste är att ställa sig på vågen och se sin kilovikt direkt på vågen. Men vad händer om antal kilo minskar när jag likt katten Gustaf ställer mig på ett ben? Troligtvis inte mycket mer än att vi konstaterar att vågen är otillförlitlig. Låt oss då höja kvaliten lite genom att införskaffa en dyrare våg som faktiskt väger vikten korrekt. Så borde sagan vara slut men det är den knappast för alla som väger sig för man vill ju någonstans ta reda på om man väger för lite, lagom eller för mycket. Det handlar om att jämföra sig mot referenser för normalvikt. Vi googlar oss till en klassisk referens som beskriver män eller kvinnor i en given ålder och vilken vikt de bör ha. Vi letar oss förväntansfullt fram i tabellen och inser att vi väger för mycket och en tanke slår oss - kan det vara för att vi tränar eller är det för att vi äter fel? Någonstans har vi förhoppningsvis hört att de som tränar bygger muskler och därför väger mer. Det är så sant som det är sagt - men stopp ett tag - beror det inte på hur man tränar? Och hur vet jag att jag faktiskt tränat och inte ätit mig till vikten?

Dags att ta fram lite mer sofistikerade mätinstrument som var och varannan använder sig av idag nämligen BMI (Body Mass Index). Frid och fröjd? Nja - BMI baseras ju bara på två faktorer nämligen vikt och längd vilket innebär att även BMI blir missvisande när det gäller att urskilja muskler från fett. En kroppsbyggare och en överviktig person med samma längd och vikt får ju samma BMI vilket inte är acceptabelt. Vi går istället vidare till en hälsopedagog och gör en kalipertest där man kniper tag med en tång runt fettet. Eller kanske en skelettmätning där tången istället mäter skelettvidden och genom detta beräknar fettvikten. Men stopp ett tag en beräkning är inte en direkt mätning vilket innebär att det kan uppstå fel på vägen och inte minst när det finns en mänsklig faktor med i bilden. I det här fallet tvingas vi konstatera att felen kan vara så stora som 40 procent vilket självfallet leder till att vi inte kan lita på resultatet. Vad är då snäppet säkrare i fråga om mätning jo en impedansvåg som bara har en felmarginal på cirka 15 procent. Men om jag nu som kvinna ska ha under 30 procent och vågen visar 35 procent hur vet jag då om jag är överviktig eller ej? Ett sätt är att upprepa mätningarna ofta för att utesluta mätvärden som faller utanför det rimliga. Ett annat sätt är att välja ett om än säkrare mätinstrument - Bod Pod. Det rymdliknande ägget är lika säkert som undervattensvägning vilket är så kallad Golden Standard med andra ord det riktvärde som alla mätinstrument valideras mot. Äntligen har vi kommit till ett säkert mätinstrument.

Dags att mäta oss vilket vi gör på tio minuter. Så är det dags att titta på referenserna - hur stor andel ska vara fett i kroppen? Vi kastar oss över informationen om den övre gränsen för män respektive kvinnor och känner oss nöjda om vi ligger under riktvärdena . Men finns det en övre gräns finns det även en undre gräns - i alla fall i ett hälsoperspektiv för vår kropp och vår själ tycker illa om ytterligheter och eftersträvar alltid en jämvikt. Låt oss anta att vi ligger över det rekommenderade gränsvärdet för andel fett vilket troligtvis skulle innebära att vi klassar oss själv som överviktig. Nu har vi kommit till den brännande punkten - vi har mätt oss med ett tillförlitligt mätinstrument men vilken betydelse har testledaren? Faktum är att även de mest tillförlitliga mätinstrument måste kalibreras regelbundet och mätvärden måste alltid bedömas med sunt förnuft och kunskap. Stress, värme, hårväxt, matintag med många flera faktorer kan påverka även dessa resultat. Men låt oss nu utgå från att resultaten är tillförlitliga med slutsatsen att vår fettvikt är för hög. Vad gör man nu åt det?

Här kommer nästa kluriga fråga - hur lägger man upp en åtgärdsplan som rimmar väl mot de resultat jag vill få med min satsning, i det här fallet att minska min fettvikt? Nu gäller det omvända förloppet. Om jag går på dietoch ställer mig på vågen hur vet jag då att jag gått ner i fettvikt? Hur vet jag att det inte är muskelmassan som försvunnit? Hur vet jag att det inte bara är en vätskeminskning? Hur försäkrar jag mig om att det blir fettminskning med ett bestående resultat? Svaret på frågan är långt ifrån enkelt. Bristande kunskap om vad fettviktsökningen beror på och olika dieters och träningsmetoders påverkan på människokroppen försämrar våra odds att lyckas. Vi skjuter prickskytte med hagelbössa.

Ylab valde att lägga mer än tio års arbete för att se de olika samband som föreligger när det gäller människans hälsa och prestationsförmåga. Ett arbete som idag resulterat i en ny högskoleutbildning för Wellcare Coacher som förhoppningsvis kommer att vägleda dig och andra till bättre hälsa och prestation. Coacher som förstår konsekvenserna av att utsätta människor för dieter och träning som för stunden är populära snarare än vetenskapligt försvarbara. Om fettökningen beror på stress eller brist på sömn - behöver jag då en ny diet? Om fettinlagringen beror på tröstätning i min ensamhet är då en minskning av kolhydrater svaret? Om jag vill ha bestående resultat är då diet vägen att gå? När forskning visar att endast 5% får bestående viktnedgång? Eller ska vi kombinera diet och träning mot bakgrund av att endast diet har visat sig minska vikt men inte fettprocent? Och om vi nu gör det - vilken träningsform ska vi välja? Styrka, kondition, smidighet, mental träning, balans, koordination, inne/ute, cykel/löpband, yoga/jogga? Spelar det någon roll egentligen? Är det inte bra att träna oavsett vad man gör?

En läkare som konstaterat ett tillstånd hos en patient skulle knappast ordinera medicin utan att ange dos och intagsvägledning. Hur kommer det sig att vi lever i tron att all träning är bra och idag "bra för viktminskning". Så är det självfallet inte. Vad, hur, hur länge och hur ofta är A och O. För den som har krav på prestationsförbättring oavsett om det gäller fettminskning, stresshantering, välmående, uthållighet eller annat är mätning före och efter din garanti för att det program som lagts upp verkligen fungerar. En förutsättning för att programmet fungerar är att det är skräddarsytt för dig och dina mål och förutsättningar fysiskt, psykiskt, socialt och inte minst i fråga om tid och ekonomi. Det senare är bakgrunden till att Ylab skapade Sveriges första webbtjänst med personlig mätning och vägledning som skräddarsys och leds av riktiga Wellcare Coacher.

Svärd och Siden

Yvonne undervisar i klassiskt kinesiskt svärd vilket är något militantare och hårdare till sin karaktär än Tai Chi svärd som Hans undervisar i. I samband med att Yvonne gav ut en ny bok kom hon att träffa en annan författare vid namn Mark Saltzman. Mark hade vistats i Kina under några år för att förverkliga sin dröm att uppleva kulturens och historikens Kina. VÄl där började han nästan omedlebart att längta hem men eftersom han hade ett kontrakt fick han snällt stanna kvar. I sin tristess började han att träna med en av Kinas kampsortsmästare fullständigt omedveten om vilken rang denna mästare hade. mark skrev efter hemkomsten en bok kallad Svärd och Siden där han berättar om sin tid i Kina. Yvonne rekommenderar boken varmt och menar att den ger en insikt i hur kulturkrockar ibland ter sig. Boken är fylld av roliga berättelser och väl värd att läsa om den fortfarande går att få tag i. Den gavs tidigare ut av bokförlaget Prisma.

Svenska Dagbladet om Yvonne och Anatoli

Anatoli i judogi kastande Yvonne med svärd i handen, avslöjar den kampsportbakgrund de båda har. Ylabs kärnvärden Helhet och Vetenskap får genom artikeln en naturlig förklaring. Läs artikeln på SvDs hemsida. 

Maskindans med datorn ny träningsform för unga

SÅ lyder rubriken i veckans Vi i Vasastan. På bilden stoltserar Ylabs ägare Yvonne och Anatoli som även driver CSB Cybersport Ballrooom som verksamheten kallas. Dataspel förknippas ofta med stillasittande men på CSB är läget ett helt annat. Här dansar ungdomar på allehanda dansmattor och arkader så att svetten lackas. CSB har på kort tid även blivit ett populärt ställe för barnkalas och företagsevent. Vill du läsa artikeln har du den här: 

http://www.viivasastan.se/index.php3?use=document&cmd=show_inline&fileid=911&filename=viv-2009-35.pdf

Fet av Frukt - en riktig rövarrubrik

Det är inte alltid lätt att vara konsument i alla fall inte när det gäller konsten att sortera mellan fakta och försäljningsargument. Kvällstidningar brukar vara duktiga på att sätta ut slående rubriker som säljer lösnummer. Som exempelvis när man antydde att man blir fet av frukt i ett par av våra största tidningar.  

Den vetenskapliga studie man baserade uppgifterna på hade ingen frukt med i studien i över huvud taget. Gissa hur rubriken löd där?Forskningsartikelns rubrik löd: "Consuming fructose-sweetened, not glucose-sweetened, beverages increases visceral adiposity and lipids and decrease insulin sensitivity in overweight/obese humans".
Studien som genomfördes av så många som 23 forskare,  gjordes på kraftigt överviktiga och personer med fetma (obesa). Man tillsatte fruktos i läskedryck i en mängd som uppgick till 25% av det dagliga energibehovet vilket man inte behöver vara forskare för att förstå att det är en betydande del. Att generalisera så till den grad att man menar att detta är liktydigt med att du (läs alla) blir fet av frukt är inte bara helt fel utan även vilseledande information till konsumenten.
Det sorgliga i detta är att allmänheten riktar sin misstro till vetenskapen då de upplever det som motsägelsefull information. Misstron bör istället riktas mot de journalister som inte lyckas omskriva vetenskapliga rön på ett enkelt och intressant sätt med bibehållen fakta.
I de svenska medierna stod en överläkare bakom påståendet att frukt leder till bukfetma. Påståenden bör kanske tas med en nypa salt då man inte kan utgå från att tolkningen av vad läkaren sagt är korrekt. Det man dock kan invända mot är det ovetenskapliga tillvägagångsätt som användes för att styrka påståendet. Överläkaren beskrev tre personliga observationer nämligen en person som slutat äta bananer, en fruktkorg som togs bort på en arbetsplats samt en man som slutade att dricka 2 liter söt läskedryck. Det ovetenskapliga ligger i att det inte framgår om man ersatt den borttagna livsmedlen med andra livsmedel som innehåller samma energimängd. Att någon som minskar sitt energiintag går ned i vikt är ingen nyhet och det är det inte heller att man inte bör generalisera utifrån observationer på enstaka individer. 

Du hittar artiklarna under dess titlar här:
www.jci.orgVolume 119 Number 5 May 2009; www.dn.opinion.debatt/l.857034; www.aftonbladet.se/kropphalsa/article5052459

Allt för Hälsan - Sveriges största mässa för hälsa och träning

Glöm inte att boka in höstens största händelse inom hälsa och träning nämligen mässan ALLT FÖR HÄLSAN. Platsen är Stockholmsmässan i Älvsjö (www.alltforhalsan.se) och tiden är den 6-8 november. På plats finns flera hundra utställare inom träning, behandlingar, kost och relax. Det finns tre öppna föreläsningasalar med vetenskapliga föredrag arrangerade av Karolinska Institutet, nyheter inom hälsoböcker förmedlade av olika författare och en allmänt inriktad sal med allt inom kost och träning.

Det finns en scen med uppvisningar där det är full fart hela tiden. Vad erbjuder då Ylab i år? Wellcare on line är huvudattraktion i år och vi erbjuder alla som vill att göra en wellnessanalys on line samt mätningar på plats till ett mycket rabatterat pris. Vi har även våra coacher och utrustning på plats för alla som vill prova på träning. Årets tema är funktionell träning.

Sedan är det naturligtvis det absolut senaste som vi presenterar - CYBERSPORTS. 400 kvadratmeter full av dansmaskiner, multidansmattor, sportväggar, konsoll spel och allt annat som faller inom ramen för databaserad träning. Självfallet har vi även musikspel för att stimulera kropp och själ så kom till oss och dansa, sjung och har roligt.

Ylab arrangerar även ett företagsevent för dig som är controller, HR eller VD.  Speciell inbjudan krävs för detta. Anmäl ditt intresse till wellcare@ylab.com.

Ett Bra Liv

Ett Bra Liv är mässan för dig som är pensionär och önskar få inspiration och kunskap om hälsa och välmående på äldre dagar. Det finns en rad öppna föredrag och allt från regelverk till bra träning för äldre. Ylab kommer att ha en stor monter där du har möjlighet att få prova på Wellcare on Line, kognitiva spel och funktionell träning.

För sjukgymnaster kommer vi även att vara representerade på sjukgymnastdagarna men välkomnar alla till vår monter för att se det senaste inom post rehab och preventiv träning. Yvonne Lin och Anatoli Grigorenko håller även föredrag om Wellness respektive Bra träning för äldre. Väl mött!

Läs mer: http://www.ettbraliv.com/common/category.aspx?id=2107

Vätskemyten i ett nytt perspektiv

Att det idag finns vattenflaskor på kontorsbord, i träningshallar och i undervisningssalar är ingen nyhet. För många yngre är det en självklarhet för så har det alltid varit. Många anser att det är viktigt att dricka eftersom vätskebrist tenderar till att sänka prestationsförmågan. Vissa dricker även för att det minskar hungern eller i tron att det på något sätt skulle öka förbränningen.

Hur kommer det sig att vi idag dricker på alla möjliga platser som vi uppenbarligen inte gjorde förr i tiden? Hur klarade vi vätskebristen då? Hur gick det med vår ämnesomsättning? Gick vi omkring och var hungriga då kan man undra.

Jag var själv i USA den gång när jag först funderade över lämpligheten i att dricka vatten under motionsträning. På Jane Fondas Workout infördes nämligen en ny regel som sa att alla instruktörer skulle dricka vatten under lektionerna. Själv var jag van att fylla på med vätska under träning men som regel bara under mycket krävande träning på två timmar. Jag tyckte inte om den nya regeln men nu var det ju så att det kommit in en sponsor i bilden - Evian Water och så var det med det. Vi var helt enkelt tvungna att göra reklam för vattnet.

I samma veva var Branding ett nytt begrepp i den affärsvärldens nya baby “varumärkesbyggande”. Det tog inte lång tid innan en innovativ man kom på att man kunde tillverka plastflaskor för vattnet och samtidigt sätta sin logotype på flaskan. Gratis marknadsföring av alla som bar omkring på sina flaskor.

Sedan kom artikeln följt av uppföljare som skrev om krånglig fysiologi som sa att “människan behöver i genomsnitt 2,4 liter vätska per dygn” till det betydligt enklare “varje människa behöver minst 2,5 liter vatten per dag”. Hmmmm? Och hur var det med den där prestationssänkningen som inträder vid vätskebrist? Den procentuella försämring som sker utgår från maximal prestation (baserat på idrottsforskning). Hur många motionärer ligger i närheten av maximal prestation kan man undra?

Människokroppen trivs med homeostas, yin och yang eller vad man nu vill kalla det. Underskott är lika illa som överskott och så även med vatten. När vi idag ser följdeffekter från för mycket vatten (inkontinens, sömnsvårigheter, låga saltkoncentrationer…) ja då får vi en ny yrkeskår - ureoterapeuter.

Är det inte dags att se närmare på de psykologiska faktorer som styr vattendrickandet? Hur många som dricker för att undvika att äta? Att reglera sin vikt genom att dricka istället för att äta är att bita sig själv i svansen. Beteendet att alltid stoppa något i munnen finns fortfarande kvar.

Ortorexi - det handlar om mat- och träningsmissbruk  

Ortorexi är förvisso ingen fastslagen diagnos såsom Anorexia eller Bulimi men lidandet är lika stort och behovet av hjälp likaså. Begreppet Ortorexi grundades av en amerikansk läkare för över tio år sedan med syfte på de personer som är fixerade vid "nyttiga livsmedel". Med tiden utökades begreppet och kom att innefatta orimligt stora doser av träning.

Ylab har arbetat med ätstörningar sedan 80-talet och Ortorexi sedan starten på Drottninggatan 2001. Ylabs specialistkompetens inom fysisk aktivitet och träning ar det som ligger till grund för att många kliniker skickar ätstörda patienter med överträningsbeteende just till Ylab. Metoden Wellcare för ätstörningar och ortorexi innefattar träningsreglering, psykoterapi, utbildning och kostreglering i olika proportioner och omfattning beroende på hur länge man haft problemet och i vilken omfattning.

Både killar och tjejer, motionärer och elitidrottare kommer till Ylab för att få hjälp för oavsett om man svälter för att man inte äter tillräckligt, kräks upp det man äter eller tränar sig till ett energiunderskott leder svälten till en rad fysiska och psykiska symtom. Som Anorektiker blir man sedd och uppmärksammad på grund av sin uppenbarliga magra och svältande kropp. Som Bulimiker är det lätt att undgå att bli uppmärksammad eftersom man ofta har en normalvikt och få lägger märke till de tecken som trots allt är synliga för den som känner till sjukdomen. Den som hetsäter blandas lätt ihop med den som är överviktig trots att det är olika problem med mycket olika behandlingssätt. En ortorektiker är ofta hjälten på gymet som alla ser upp till. Man verkar ju ha en sådan kontroll över mat och träning och många avundas motivationen att kunna träna varje dag. Få förstår att träningen är en plåga och nödvändigt för att man inte ska få ångest. En ortorektiker ser till synes ut som en mycket vältränad och solbränd person men den som varit där vet hur smärtsamt det kan vara.

Kanske hör även du till de som måste ta tillskott och annat för att bli stor? Kanske blir du äcklad av att ta tag i din hud och se underhudsfettet? Kanske kan du inte äta med dina kamrater utan måste ha med dig en matlåda med specialmat? Kanske hoppar även du över konferensen eftersom man inte vet vilken mat eller vilka träningsmöjligheter som finns där? Kanske vägrar du att äta "onyttiga livsmedel" och säger att du vill äta grönsaker och tonfisk, keso och bulgur...? kanske bestraffar du dig själv när du ätit "fel" eller hoppat över en träning? Kanske måste du börja dagen med ett träningspass innan frukost? Kanske klarar du av frukost och lunch men sedan havererar dagen? Kanske har du minskat din umgängeskrets för att du tränar så ofta?

En del av hälsa ovh välmående handlar om att kunna vara spontan. Om du inte längre kan vara det när det gäller träning och mat kan vi kanske vara till din hjälp. Vi på Ylab har alla en akademisk utbildning inom hälsa och träning och med vår elitidrottsbakgrund vet vi vad som är bra mat och träning för hälsa och prestation. Om du känner igen dig eller någon i din bekantskapskrets - välkommen till vår utbildningskurs som innefattar sjukdomslära, kostlära, träningslära, psykologi och fysiologi. Om det är bråttom - tveka inte att ta kontakt med oss för ett omedelbart wellcare program.